Kulturting 2010- barns och ungas rätt till kultur
Aspektpolitiken i praktiken
För fjärde året arrangerades kulturtinget av Landstinget Västmanland och Regionförbundet Örebro.
Årets tema "Aspektpolitiken i praktiken" kommer från den statliga kulturutredning som presenterades för ungefär ett år sedan och som resulterat i kulturpropositionen "Tid för kultur". I dessa myntades begreppet "aspektpolitik" som innebär att kulturfrågor ska uppfattas som en aspekt som finns inom alla politikområden. Följdriktigt kan och bör kulturpolitiken beskrivas som en aspektpolitik, där kulturen på ett självklart sätt ska integreras med hela samhällslivet.
Årets Kulturting har tagit fasta på denna utgångspunkt, men har vågat spetsa till det hela ytterligare. Genom en vilja att se hur aspekttanken kan tillämpas praktiskt kommer vi att lyfta både goda och inspirerande exempel. Att kulturen har mycket att tillföra andra samhällssektorer är ingen nyhet. Att staten – i såväl kulturutredningen som höstens proposition - så tydligt poängterar betydelsen av detta är däremot något helt nytt. Så låt oss välkomna aspektpolitiken och ett Kulturting som tar alla aspekter på allvar!
Årets program:
Kreativitet- Framtidens tillgång/råvara
Idéer är ingenting man "får" - kreativitet är en värdefull egenskap som ständigt måste underhållas. Är Sverige ett land som främjar kreativt tänkande? Varför ska vi lära barn och unga att tänka kreativt? Hur kan vi använda kultur som metod för kreativt tänkande? Fredrik Härén provocerar pricksäkert till bättre framtidstänkande med utgångspunkt i kreativitetens betydelse. Fredrik har gjort mer än 1000 föreläsningar och workshops i mer än 25 länder och är en mycket uppskattad talare inom ämnen som kreativitet, idégenerering och entreprenörskap. Fredrik utsågs till Årets talare 2007.
Kreativitetens och de estetiska läroprocessernas betydelse för hjärnans utveckling hos barn
Matti Bergström är läkare och professor emeritus i fysiologi vid Helsingfors Universitet och har ägnat hela sitt yrkesliv åt att studera hjärnan. Föreläsningen behandlar hjärnans utveckling hos barn och betydelsen av konstaktivitet i denna utveckling. Man vet att den estetiska funktionen i hjärnan, som berör de djupa, primitiva delarna av hjärnan, är viktiga även för hälsan. En kreativ hjärna trivs i estetiska processer och gör hjärnan livskraftig och stark. Viktigt är att barnen själva fritt får välja formerna av sin kreativa aktivitet. Kontroll och regler hindrar det kreativa tänkandet. Därför bör man i skolor minska all kontroll så mycket som möjligt. Även vet man att lek är viktigt för kreativiteten. Detta betyder att lek bör tillåtas så länge som möjligt under uppväxten. Detta är viktigt även för den skull, att Barnhjärnan är menad att sparas hela livet långt (ett nytt fynd av oss här!).
Parallella seminarier
1. Kulturverket - Bloggopera
Kulturverket är ett flexibelt nätverk där nya pedagogiska modeller med konstnärliga avslut har nått snabb framgång. Kulturverkets modell kallas "barn säger åt proffsen vad de ska göra". Arne Berggren, verksamhetsansvarig för Kulturverket i Umeå berättar hur barns idéer, texter, musik, i samverkan med äldre unga, högskolestudenter och lärare, lämnas över till professionella institutioner för offentlig gestaltning. År 2007 fick Kulturverket ta emot European Public Sector Award (EPSA) för sitt nyskapande arbete med kultur för barn och unga. http://www.umea.se/kulturverket
2. Kultur för lust och lärande
Kultur för lust och lärande är ett förhållningssätt i lärandet som uttrycker sig genom att skapande verksamhet ingår som naturliga delar i lärandet och i skolans vardag. Två pedagoger från Kulturskolan i Örebro arbetar tillsammans med pedagoger på grundskolan en dag i veckan under tre läsår. Personal från Kulturskolan och rektor från grundskolan berättar om verksamheten. http://www.orebro.se/3910.html
Estetiska ämnen i lärande processer
Elisabet Malmström är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad och konstnär. Med tidigare utbildning till förskollärare, folkhögskollärare och konstnär har hon arbetat lång tid som förskollärare och fortbildare av lärare i grundskolan inom konstnärligt arbete med barn och ungdom. I avhandlingen från 1998 beskriver och analyserar Elisabet barnens kreativa bildproduktioner. Elisabet har skrivit två populärpedagogiska böcker inom kunskapsområdet bildestetiska läroprocesser. Elisabet Malmströms forskningsintresse är bl.a. att öka förståelsen för den mening som skapas av barnen i arbetet med bilden och hur bilden kan förstås språkligt sett samt stimulera lärande och utveckling.
Tid för kultur
Regeringens proposition Tid för kultur presenteras av Kulturdepartementet.
Parallella seminarier
1. Årets ungdomskommun
Mora har blivit utsedd till Årets ungdomskommun 2009, den kommun där unga på bästa sätt ges möjlighet till självständighet, reellt inflytande och där deras kreativitet tas tillvara. Motiveringen lyder: "Att sten för sten bygga en strukturerad och kunskapsbaserad ungdomspolitik tar tid. Röster ska höras, frågor ställas och förslag prövas. Förändring är svårt och kräver handling. Årets ungdomskommun har hittat enkla men effektiva metoder som gör stor skillnad för kommunens unga, metoder som är lätta att förstå och ta efter". Före-läsare är Åke Nyström, ungdomssamordnare i Mora.
2. BUSKUL !
Kan kultursatsningar på sjukhus ge bättre vård och behandling? Målsättningen med projekt BUSKUL 2005-2008 var att låta barn och unga få läsa, lyssna, skriva, måla, komponera och därigenom få en mer framgångrik vård. Projektet var ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionbibliotek Västra Götaland. Lekterapeuten Victoria Klaiber och bibliotekarien Karin Graube från BUS-biblioteket (Årets bibliotek 2009) berättar om hur arbetet med projekt BUSKUL har påverkat sjukhusvardagen och vilken roll kultur kan spela i barn- och ungdomssjukvården. Mer info om BUS-biblioteket www.sahlgrenska.se/busbibliotek
Hur vi gör allting bättre
Teatermaskinen framför en monolog om yttre och inre miljöhot. På scen: Yohanna Idha. Regissör: Jonas Engman. Författare: Mirjam Hector www.teatermaskinen.com
Dansterapi som alternativ behandling för deprimerade tonårsflickor
Deprimerade tonårsflickor med ett självdestruktivt beteende ökar i samhället. Flickorna har ett omfattande hjälpbehov, men den hjälp som erbjuds är inte tillräcklig. Kan dansterapi vara en lämplig behandling, som komplement eller alternativ till antidepressiva mediciner? För första gången i Sverige prövas och utvärderas dansterapi för deprimerade tonårsflickor i en vetenskaplig studie. Föreläsare: Erna Grönlund, professor i danspedagogik, Barbro Renck, docent i folkhälsovetenskap