Hårprov och ett skrap med bomullspinne i munnen kan ge nya effektiva metoder mot alkoholism, drogmissbruk och brottslighet.
Både arv och uppväxtmiljö ska nu djupstuderas vid ett världsunikt forskningsprojekt vid Maria Ungdom i Stockholm.
– Genetiken gör det möjligt att individanpassa cancerbehandling. Nu har turen kommit till de sociala vetenskaperna, säger professor Sheilagh Hodgins, Kings College London.
Maria Ungdom samarbetar med Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland, i det femåriga projektet där man för första gången ska undersöka gener och sociala förhållanden i hela familjer. Vid Maria Ungdom behandlas idag ungdomar med mycket svåra problem.
– Det handlar inte om arv eller miljö utan både och, konstaterar sociologen och docenten i psykiatrisk forskning, Kent Nilsson, Västerås.
I sin doktorsavhandling kunde han bland annat visa hur låg aktivitet av det seretoninreglerande enzymet MAO, monoaminoxidas, leder till ökad risk för brottslighet bland pojkar som växer upp i ogynsamma miljöer. MAO kallas ibland för sensationssökarenzymet. Låg aktivitet = du behöver mycket spänning – fallskärmshopp eller brott – för att må bra. Hög aktivitet = en charterresa är tillräckligt mycket äventyr. Och allt styrs av genetiken.
– Vid Maria Ungdom går vi längre och undersöker fler gener, till exempel för stresstålighet och alkoholism. Vi kartlägger gener och sociala förhållanden hos ungdomar vid Maria ungdom – och även hos deras syskon och föräldrar, säger Kent Nilsson.
Genom att jämföra de sociala faktorerna i en hel familj med familjemedlemmarnas genetiska uppsättning, hoppas man få revolutionerade kunskap om sambanden. Forskarna kan göra precisionsmätningar där det tidigare endast gått att gissa.
Professor Hodgins:
– Förhoppningen är att få fram helt nya modeller för behandling av sociala problem, kriminalitet och drogmissbruk. Redan idag vet forskarna att en och samma behandling ger vitt skilda resultat för olika individer. Till exempel svarar vissa bra på psykoterapi, medan andra inte får någon som helst förbättring. Genom detaljkunskaper om individens genetik och sociala bakgrund blir det lättare att sätta in bästa möjliga behandling.
– Jag tänker mig att genetisk screening blir första behandlingssteget i framtiden i stället för att försöka pressa in alla i samma behandlingsmodell, avslutar professor Hodgins.
För mer information kontakta:
Kent Nilsson
021-17 32 54
Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland
Sheilagh Hodgins
08- 672 45 32
Maria Ungdom