Stamningsbehandling
Logopedisk stamningsbehandling anpassas efter varje individs behov. Det finns en lång rad angreppssätt att välja mellan. Här försöker vi kort beskriva vad logopeden kan göra.
Förskolebarn
Vid första besöket träffar logopeden barnet tillsammans med en eller två föräldrar. Man gör en första bedömning i lek och samtal. Sedan bokar man in ett föräldrasamtal utan barnet, då logopeden träffar båda föräldrarna för noggrannare analys av barnets stamning. De får då råd och tips på hur de kan förhålla sig till barnets tal och vad de själva kan göra för att hjälpa barnet. Beroende på stamningens svårighetsgrad, föräldrarnas oro, barnets ålder och hur besvärat barnet självt är av stamningen kan man fortsätta på fler sätt:
- Familjen provar logopedens råd hemma några månader och kommer sedan för kontroll.
- Behandling enligt Palin PCI.
- Behandling enligt Lidcombeprogrammet.
- Direkt behandling med barnet, där det t ex får träna på att prata långsammare eller stamma mjukare.
- Kontakt med förskolepersonal för handledning.
- Gruppbehandling.
Skolbarn
Stamningsbehandling för skolbarn kan se ut både som den för förskolebarn och den för vuxna beroende på barnets ålder och mognadsgrad. Vid första besöket görs en bedömning genom samtal och ev. lek. Det är vanligt att logopeden bokar in ett samtal med föräldrarna utan barn, särskilt för de yngre skolbarnen. Därefter fortsätter behandling t ex på något av följande vis:
- Direkt behandling med barnet, både med träning för att hitta ett mjukare och mer flytande sätt att prata och med samtal om stamningen.
- Behandling av både förälder och barn med träning av olika kommunikationsmönster.
- Kontakt med skola för handledning, ibland skolbesök.
- Gruppbehandling.
Vuxna
Vid första besöket eller besöken gör logopeden en noggrann kartläggning av patientens stamning och behov genom samtal. Vad har patienten för svårigheter? Hur låter stamningen, hur påverkar den patienten, i vilka situationer är den ett handikapp? I behandlingen siktar man in sig på de områden där problemet ligger. Det kan handla både om att hitta ett bättre flyt i talet och att träna på att inte låta stamningen hindra en från att säga och göra det man vill. Målsättningen för stamningsbehandling kan sammanfattas med att man som stammande ska kunna säga vad man vill när man vill på ett sätt man trivs med.
I teknikträningen handlar det ofta om att sänka taltempot, göra mjuka starter på ord, frivillig kontrollerad stamning, öka medvetenheten om vad som händer när man talar och när man stammar et c. Träningen sker till en början i logopedens behandlingsrum, ibland med ljud- och/eller videoinspelning som hjälpmedel, men man kan också få prova på att ringa telefonsamtal eller gå ut "på sta'n" och prata. I behandlingen förekommer också ofta samtal kring stamningen, vad som är svårt och vilka känslor stamningen kan medföra.
Samtalshjälpmedel
Det finns apparater som kan vara till hjälp för en del personer som stammar. Dessa fungerar enligt en teknik som kallas DAF (Delayed Auditory Feedback) och/eller FAF (Frequency Altered Feedback). Några modeller är Skol-DAF, SmallTalk och SpeechEasy. För närvarande pågår här liksom på många andra logopedmottagningar i landet arbete med att få möjlighet att förskriva sådana apparater till patienter (vuxna och äldre skolbarn). I Region Skåne har detta kommit igång och patienterna kan där få prova SpeechEasy.
Intensiv stamningsterapi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset anordnar varje år stamningsbehandling för barn mellan 9 och 13 år och deras föräldrar i internatliknande form som kallas Intensiv stamningsterapi. När patientunderlag finns anordnas också Intensiv stamningsterapi för vuxna. Detta är något man kan få prova på när man har gått i behandling hos logoped under en längre tid. Logopeden har då möjlighet att remittera till detta. Läs mer här om Intensiv stamningsterapi.