NIDCAP
I många avseenden är det medicinska landvinningar inom till exempel andningsvård, vätskebalans och nutrition, som gjort det möjligt att allt fler underburna barn räddas till ett friskt liv. Det är inte ovanlig att barn som föds efter 24 graviditetsveckor överlever och utvecklas normalt. Intensivvården innebär emellertid också risker för bestående men, vad gäller mer eller mindre handikappande skador på lungor, sinnesorgan (syn, hörsel) och centrala nervsystemet.
Det underburna barnet har ett centralt nervsystem som är under intensiv utveckling, men saknar den vuxnes skyddsmekanismer. Därför blir omfattning och intensitet i sinnesuttryck en central fråga. Barnets upplevelser av beröring, smärta, ljud, ljus, lukt och egna rörelser bidrar till nervsystemets utveckling och därför är det viktigt att omgivningen och förutsättningarna blir så gynsamma som möjligt i detta avseende. Miljön runt barnet sätts i fokus, såväl i barnets direkta omgivning som miljön runt kuvösen i vårdsalen.
NIDCAP ( Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program)NIDCAP är utvecklat av Heidelise Als, utvecklingspsykolog vid Harvard Medical School, Boston USA.
Metoden är dels ett bedömningsinstrument för att bedöma underburna barns beteende i samband med vård och behandling, dels ett praktiskt program för ett indiviuellt anpassa vården efter barnets mognadsgrad.
En viktig del i i NIDCAP- modellen är att begränsa det omogna barnets sinnesintryck. Det mest gynsamma miljön för det mest omogna barnet tror man är att ha det mörkt, tyst , lugnt och stilla. Ligga i fosterställning med stöd runt kroppen för att därmed kunna göra en avgränsning runt barnet.
All stimulans är inte skadlig, utan barnet behöver stimulans anpassad efter sin mognadsgrad. Hud mot hud med mor eller far i ett för övrigt lugnt rum med stilla trygga händer om sig kan vara tillräcklig stimulans för ett barn medan ett annat barn behöver få ljus och höra lugna dämpade röster när hon vaknar.
På avdelning 69 arbetar man efter NIDCAP-modellen. Miljön runt barnet anpassas och vårdåtgärder utförs med planering för att begränsa stimulin så mycket som möjligt. Kärnan i NIDCAP är att det finns en relation mellan barnet, föräldrarna och vårdaren.
Läs mer:
Effekterna av NIDCAP